Ställtidsreduktion

Ställtidsreduktion är en av de vikigaste verktygen inom Lean Manufacturing. Eftersom omställningar stjäl produktionstid brukar de undviks så långt som möjligt för att produktionen inte ska tappa effektivitet. Resultatet kan bli långa produktionsserier med låg flexibilitet och att lager byggs upp i onödan.

Kort historik

När Japan efter andra världskriget försökte konkurrera med USA vad gäller bilproduktion hade man ett stort problem, man saknade kapital. I USA var bilfabrikerna jättelika anläggningar. Eftersom omställningstiderna var långa, ofta över 24 timmar, brydde man sig inte om att ställa om utrustningen utan man hade istället en maskin för varje detalj som skulle produceras.

Japanerna hade inte möjlighet att köpa så många maskiner, istället började man fundera på om det gick att göra något åt omställningstiderna.

En milstolpe kom 1970 när Shingeo Shingo lyckade reducera ställtiden för en 4000 tons press från fyra timmar till tre minuter. Efter det kunde ingen ifrågasätta möjligheten att förenkla ställarbetet.

Definition av ställtid

Ställtid = Total tid från sista produkten ”A” till första produkten ”B” av rätt kvalitet och rätt hastighet

Bild. Ställtid före och efter ett SMED-arbete

Att genomföra ett ställtidsprojekt

Steg 1 Börja mäta och sätt mål

Kom överens om hur ställtiden ska mätas och följ upp verkliga ställtider för alla omställningar

Steg 2 Videofilma ett "normalställ"

Fördelen med att använda videoteknik är att filmen bildar ett utgångsläge som ingen kan ifrågasätta. Filmen går också att se hur många gånger man vill. Filma gärna vid flera tillfällen för att fånga upp variationer och göra fler delaktiga i arbetet.

Steg 3 Ställtidsinventering

Analysera ställarbetet utifrån videofilmen. De olika momenten klassificeras i fyra kategorier

1. Omvandla till yttre ställ. Här ingår moment som kan utföras när maskinen fortfarande producerar, ex funktionskontroller innan omställningen och att ta fram allt material som behövs.

2. Inre ställ - förenklas. Här ingår sådant som även i framtiden behöver göras när maskinen står stilla men som kan underlättas. Exempevis genom att ersätta bultar med snabbfästen eller att samarbeta bättre så att arbetet går fortare

3. Inre ställ - ingen ändring. Här har vi inte kommit på något smartare...ännu.

4. Slöseri - elimineras. Allt sökande, springande, kliande i huvudet, och att lösa problem när maskinen står stilla. Inom SMED räknas också all justering som slöseri eftersom det kan ersättas med fasta lägen, riggar och liknande.

Helst bör alla operatörer som brukar medverka under ställarbetet vara med och granska filmen. På så sätt skapas en bra förankring och samsyn över vad som behöver göras.

Som komplement till videofilmen görs sedan ett arbete för att listas alla störningskällor som kan förekomma under ställarbetet så att grundorsaken till dem kan åtgärdas. Ju mer automatiserad omställningen är desto större är påverkan av olika typer av störningar.

Steg 4 Separation mellan yttre och inre ställ

Genom att förbereda omställningen minskas stilleståndstiden. Denna förändring innebär dock inte att den totala arbetsinsatsen minskar. Arbetet utförs istället samtidigt som maskiner går. Detta ställer krav på förändrat arbetssätt och ibland modifieringar i utrustningen och lokaler.

För att kunna omvandla ställarbetet från inre till yttre krävs

Steg 5 Tekniska åtgärder som omvandlar inre ställ till yttre

Nu gör vi en analys av kvarvarande inre moment. Kan de omvandlas, krympas, eller elimineras? Här kan det bli aktuellt med åtgärder som

Steg 6 Eliminera alla förluster

Slöseri uppstår ofta genom att det saknas standarder eller att standarder inte följs. Det interna och externa ställarbetet minskas genom ett systematiskt förbättringsarbete.

Exempel på åtgärder som kan bli aktuella är: behov av justeringar byggs bort, bultar och muttrar byts ut mot snabbkopplingar, fasta lägen monteras istället för fri inställning, dubblering av delar av utrustningen, ökad bemanning under omställningen.

Inom SMED innebär kvalitetskontroll av typen förstabitskontroll ett slöseri om det måste genomföras när utrustningen står still och är ett tecken på att processen inte är stabil.

Sammanfattning

SMED-metoden är effektiv eftersom den kombinerar tekniska åtgärder med ett förändrat arbetssätt. Viktigaste framgångsfaktorerna är teamarbete och kreativitet. Genom att följa SMED-metoden kommer man att skapa följande:

/Oskar Olofsson

Internutbildning i SMED metoden

Läs mer














Internutbildning i SMED

Läs mer


08-228060







Populäraste sidor

1. Introduktion till lean

2. 5S Implementering

3. TAK / OEE kalkylator

4. TPM och Lean Maintenance

5. Lean utvärdering




Bli medlem

Registrera dig här och få tillgång till följande bonusmaterial:

Artiklar - bland annat "så skapar du en produktionsstrategi"

Utvärderingsformulär för Lean, TPM, 5S och Kaizen

Kalkyl - Ett formulär för att beräkna kostander och intäkter för att införa Lean

Nyhetsbrev med alla nya artiklar

Namn

Företag

Befattning

Telefon

E-post




Oskar Olofsson

Jag hjälper organisationer att lyckas med Lean, TPM och MES

Läs mer om min bakgrund här


© WCM Consulting AB