Lean Manufacturing är en ledningsfilosofi inspirerad av Kaizen-konceptet. Målet är att förbättra företagets lönsamhet genom förbättrad kvalitet och minskade kostnader.
Kortfattat består konceptet av en mängd verktyg som minskar slöseriet i produktionen. Slöseri är allt vi gör som kunden inte är beredd att betala för. Enkelt uttryckt är det allt som får oss att springa, svettas och stressa i arbetet och kan till exempel orsakas av
För att lyckas med att införa och vidareutveckla lean krävs att en ”leankultur” introduceras i företaget. Detta innebär bland annat att man arbetar långsiktigt och mot gemensamma mål.
Följande fem rubriker är en sammanfattning över de delar som idag ingår i leankonceptet. Om du vill utvärdera hur er egen verksamhet svarar mot detta förslår jag att du provar vårt självtest.
Första steget i en resa är ofta en satsning på kvalitet. Stabila processer med låg processvariation och en robust produktdesign minskar slöserier som uppstår av kassationer, omarbeten och onödiga säkerhetslager. Verktyg i kvalitetsarbetet är
Jidoka – en metodik där kvalitetskontrollen automatiseras och byggs in i arbetssätt och maskiner. Detta innebär automatisk kontroll av alla produkter. Detta skiljer sig från från traditionell kvalitetskontroll som sker sent när det inte längre finns möjlighet att korrigera processen
Poka Yoke – Med detta avses processer som designats så att möjligheten till fel undviks. Det ska vara lätt att göra rätt!
Kvalitetsverktyg för problemlösning och optimering som grundorsaksanalys och statistiska metoder. Här kan Six Sigma metodiken integreras i Lean. Resultatet brukar kallas Lean Six Sigma
Standardiserat arbetssätt - Här menas att enas om ett standardiserat sätt att utföra alla upprepade arbetsuppgifter och att sedan göra som man kommit överens. Genom att arbeta standardiserat minskas variation i kvalitet och cykeltider och förbättringsarbetet kan komma igång.
Riskanalyser med FMEA-metoden - Detta är ett sätt att systematiskt gå igenom risker i en process, bedöma hur kritiska de är och besluta om åtgärder. Riskanalyser kan utföras exempelvis för risk för kvalitetsbrister, arbetsmiljörisker, risk för driftstörning eller projektrisker.
När kvalitetsnivån har stabiliserats är nästa steg att styra hur mycket som ska produceras vid varje givet tillfälle. Detta är framförallt effektivt när produktionsapparaten periodvis har en överkapacitet i förehållande till marknadens efterfrågan.
Just-In-Time innebär inte förmågan att kunna leverara allt som kunderna behöver vid alla tidpunkter. Istället är målet inom lean att kunna svara på varierande efterfrågan genom en rimlig leveranspolicy, buffertar och en utjämnad produktionstakt. Verktyg för att uppnå Just-in-time är
Pull production och Kanbansystem– detta innebär att produktion sker efter ett verkligt behov och bara om nästföljande processteg kan ta emot varorna. Jämför med hur en ny hamburgare sätts ihop på snabbmatsstället först när nivån av färdiga hamburgare nått en viss nivå. Nya hamburgerbröd tinas sedan när antalet upptinade bröd understiger en viss nivå.
Balanserade linor och Takt– detta innebär att arbetsbelastning och cykeltider i varje operation utjämnas så att flaskhalsar och överproduktion inte uppstår. Produktionshastigheten anpassas till genomsnittlig verklig kundefterfrågan. Genom uppdelning i produktgrupper kan mixen av halvfabrikat anpassas per dag för en utjämnad arbetsbelastning, så kallad Heijunka
Användandet av buffertar för att hantera fluktuationer
SMED-metodik som ett sätt att förkorta omställningstider vilket möjliggör mindre serier
De åtgärder som i första hand syftar till att öka produktiviteten återfinns även i TPM-konceptet. Allra mest effektiva är dessa åtgärder i kapitalintensiva verksamheter och i flaskhalsutrustning. Inom produktivitetsområdet ingår:
OEE/ TAK-mätning för att mäta och förbättra produktionsutrustningens driftsäkerhet och tillförlitlighet
5S för att upprätthålla ordning och reda. Genom renlighet och inspektioner ökar effektiviteten
Operatörsunderhåll för att uppnå ökad driftsäkerhet genom att involvera operatörer i underhållet
Kaizen betyder kontinuerlig utveckling. Detta är själva fundamentet för konceptet och de verktyg som nu används har förfinats under mer än 50 år och fortsätter att utvecklas. Visst går det att kopiera verktygen som finns, men det krävs en anpassning och egen vidareutveckling för att nå uthålliga resultat. Hjälpmedel för att underlätta ständiga förbättringar är:
Systematiskt förbättringsarbete
Uppföljning och visualisering – Visual Management System (VMS)

Man brukar säga att tänkandet är det allra viktigaste inom Lean. Om man inför arbetssättet på rätt sätt kommer förståelsen för lean i organisationen att byggas upp i takt med att valda verktyg införs. Detta förutsätter dock bland annat att införandet inkluderar mycket utbildning, tid för reflektion och medarbetares möjlighet att påverka sin egen situation. En lärande organisation kännetecknas av:
Ett mycket närvarande och uthålligt ledarskap med ett långsiktigt perspektiv. Ledare som ser till att alla standarder följs men samtidigt uppmuntrar till att standarderna utvecklas.
Att lean inkluderar leverantörer och kunder liksom stödfunktioner och andra avdelningar så som produktutveckling och projekt.
Att man har gemensamma mål inom hela organisationen för att motverka suboptimering
Att avvikelser används systematiskt till förbättringar
För att lyckas med att införa lean krävs framförallt tre saker: ledningens engagemang, resurser för genomförandet och kunskap i hela organisationen.
Lednings engagemang
Högre lednings viktigaste uppgift i lean-arbetet är att sätta utmanande mål och tillsätta resurser. Man behöver också vara lite envis och tänka långsiktigt.
Förändringsarbetet ska på sikt drivas självständigt av cheferna i organisationen och inte som ett konsult- eller specialistdrivet projekt. Konsulthjälp och utbildningar ska därför inriktas mot att hjälpa ledningen och nyckelpersoner i linjen att införa förändringarna. I början behövs ofta ganska mycket konsultstöd men slutmålet bör vara att arbetet ska bli helt självgående.
Resurser
Till sitt stöd har ledningen resurspersoner som ofta kallas koordinatorer. Dessa resurspersoner bidrar med metodstöd, visualisering och planering, men bör inte göras ansvariga för införandet. Ansvaret bör alltid ligga hos linjecheferna. Räkna med en koordinator per hundra anställda som berörs av Leanarbetet. Det går visserligen bra att införa förbättringar utan koordinatorer, men räkna då med att farten blir något lite lägre och att större krav ställs på cheferna att sköta det praktiska under arbetet.
Kunskap
Kunskapen om lean måste byggas upp inom alla nivåer i organisationen. Ledningssemianarier används för att ledningen ska förstå och kunna driva utvecklingen. Utbildning av personal behövs vid introduktion av varje verktyg och för att skapa förståelse för helheten.
Förutom utbildning behöver kunskap tillföras från en person som gjort resan själv vid flera tillfällen och hjälper er att undvika de värsta misstagen. Ofta anlitas en konsult för detta eller en mycket erfaren person i den egna organisationen.
/Oskar Olofsson, 2011
Relaterade artiklar:
Så skapas en produktionsstrategi
Leanutvärdering med handlingsplan
5 Platser kvar, boka idag! (Uppdaterat 2012-04-24)
Stockholm, Upplands Väsby
Datum 24/5 klockan 8.30 till 16.00
Populäraste sidor
Registrera dig här och få tillgång till följande bonusmaterial:
Artiklar - bland annat "så skapar du en produktionsstrategi"
Utvärderingsformulär för Lean, TPM, 5S och Kaizen
Kalkyl - Ett formulär för att beräkna kostander och intäkter för att införa Lean
Nyhetsbrev med alla nya artiklar

Oskar Olofsson
Jag hjälper organisationer att lyckas med Lean, TPM och MES
Läs mer om min bakgrund här
© WCM Consulting AB